|
Den första tiden – ta emot hjälp
Den första tiden hemma är oerhört tung. Chocken är påtaglig och det tar tid att förstå vad som hänt. Då är det naturligt att vilja vara ifred och stänga om sig. Samtidigt fortsätter livet obarmhärtigt. Solen går upp och ned. Vissa saker bara måste göras, som att handla och laga mat.
Er omgivning lider med er. De skulle så gärna vilja ta bort det onda, om de bara kunde. När inga ord räcker till kan de låta handlingar tala. Så låt dem göra det enda de kan – att ta hand om er en stund och hjälpa er med vardagsbestyren. |
|
Så kan ni stötta
Det är smärtsamt att se någon man bryr sig om, lida. Man känner sig både hjälplös och osäker på vad man borde göra. Det finns inga ord som kan lindra sorgen, så fokusera istället på vad ni kan göra. Men tänk om de vill vara ifred? Det kanske de vill, men för att de ska kunna vila behöver någon hjälpa dem med vardagsbestyren. Försök att få en samlad bild av situationen. Har de andra barn som ska hämtas på förskolan? Hundar som behöver rastas? Var finns släkt och vänner? Hur kommer de hem från sjukhuset? Har någon nycklar till deras hem?
|
|
Förbered hemmet
Att komma hem från sjukhuset utan den lilla bebisen är svårt. Då vill man helst slippa se en barnvagn i hallen. Om möjligt, städa undan en del av bebisens saker. Kan ni kanske förvara en del av sakerna i ett förråd? Ta en titt i kylskåpet, finns det mat? Kan ni fylla på kylskåpet? Kanske laga ett par matlådor eller samla ihop pengar så att de kan beställa hämtmat? Kaffe och fikabröd behövs, ställ fram det synligt. När livet krisar upplever vi trygghet i ritualer. Minnesbord är ett sådant. Ställ fram en blombukett och ett par stearinljus på ett bord. |
|
Blommor
Att skicka blommor är det enklaste sättet att visa omtanke. Det värmer att veta att andra bryr sig. Blommor ger också de sörjande annat att tänka på en stund. Mat Äta måste man, även när man inte har aptit eller orkar handla. Laga gärna mat åt dem eller ge dem pengar till hämtmat. Det kan göra det lättare att äta. Ta med er fika vid besök (och ta hand om disken). |
|
Sorg tar tid
Ge de sörjande tid. Sorg tar ofta längre tid än omgivningen tror. Framför allt går den i vågor. Vissa dagar är lättare än andra, det är omöjligt att veta på förhand. Låt dem ta dagen som det kommer. De två första åren är de svåraste. Årsdagar Årsdagen är alltid tung. Mamman återupplever den traumatiska förlossningen, partnern känslan av hjälplöshet. Dagen fylls av tankar på barnet. Hur hade det sett ut idag? Var varsam med paret denna dag. Ett Tänker på er-sms värmer alltid. |