BB-checklista

---

Är du gravid? Grattis! Livet har gett dig den vackraste av gåvor.
Medan du väntar på ditt lilla mirakel, läs dessa tips om hur du kan skydda barnet i din mage. 
​

1. Lär dig känna igen din bebis rörelsemönster
Länge trodde man att fosterrörelserna minskar under slutet av graviditeten. Så är dock inte fallet. Bebisen fortsätter att röra på sig, den har bara mindre plats att röra sig på. Lär känna din bebis rörelser. Kommer de oftare under kvällen? När du druckit något kallt eller sött? Prata om rörelserna så att du blir medveten om dem. Skulle de plötsligt minska, åk genast in för undersökning. Var inte rädd för att uppfattas som besvärlig. Du är aldrig någonsin besvärlig. Du vill bara skydda ditt barn.

2.  Sov på sidan
Undvik att sova på rygg, framför allt i tredje trimestern.  När du sover på rygg trycker bebisen och livmodern på de stora blodådrorna som förser livmodern med blod, vilket kan minska tillförseln av blod och syre till bebisen. Du behöver inte bli orolig om du vaknar i ryggläge, bara byt position. Lägg dig i sidoläge och placera kuddar bakom ryggen för att göra det svårare att vända om i sömnen. Tips: En kudde mellan knäna ger skön avlastning för ryggen.

3. Sålla bland varningarna
En del råd är självklara – rök inte, drick inte och rådgör med din läkare angående läkemedel. Medan andra råd gränsar till hysteri, exempelvis angående allergitabletter, så finns det råd som inte tas upp tillräckligt, såsom listeria och BPA. Listeria kan skada både fostret och mamman och dyker med jämna mellanrum upp i vanliga livsmedel. Enklast håller du koll genom att läsa tidningar där matvarukedjor varnar om de upptäckt listeria. BPA är en kemikalie, bisfenol A, som kan orsaka hormonstörningar i barnet. BPA finns främst i konservburkar och plast. Enklast undviker du BPA genom att inte köpa konservburkar och välja saft och vatten på flaska.

4. Lita på din magkänsla
Du känner din egen kropp. Om något känns fel så ska du ta det på allvar, oavsett vad andra säger. Vi har stor tilltro till auktoriteter i Sverige, framför allt sjukvårdspersonal. Du bör dock tänka på att en barnmorska som svarar i telefon när du ringer sjukhuset dels följer väldigt allmänna riktlinjer, dels baserar sitt svar på antal tillgängliga sjukhussängar och personal. Naturligtvis är det ett problem om sjukhuset har brist på personal eller platser, men i slutändan är det inte ditt problem. Det beror på något politiker har beslutat. Det du har att ta ställning till är ditt barns överlevnad. Du är inte ansvarig för personalbristen. Du ska därför inte heller behöva lida för det.

5. Riktlinjer är bara förslag, ingen lag
På en förlossningsmottagning förlitar sig personalen av naturliga skäl på sina riktlinjer. Riktlinjerna har ju utarbetats av personer som förmodas veta vad de pratar om. Det stämmer också – när det gäller majoriteten av graviditeterna. De kan däremot aldrig täcka alla graviditeter. Varje förlossning är unik och borde behandlas som sådan. Speciellt vid riskgraviditeter såsom äldre eller överviktiga föderskor. Känner du att du behöver undersökas, åk in och acceptera inte ett nej. Det är upp till samhället att svara på gravidas behov och se till att vi har den förlossningsvård vi behöver.

6. När det har börjat 
När det har satt igång, oavsett hur det ter sig – genom att vattnet går eller delar av vattnet rinner till, eller när du börjar känna värkar, så har din födsel börjat. I dagens slimmade vårdorganisation föredras det att du stannar hemma tills du inte kan "hålla dig längre", för så fort du kliver in på ett sjukhus så kostar du pengar och tar utrymme i anspråk. Därför kommer man att försöka övertyga dig om att stanna hemma så länge som möjligt. Oftast går det bra och kan i värsta fall resultera i smärtsamma förlossningar och/eller förlossningsskador (som visserligen besvärar mamman i åratal, men det har inte hittills besvärat beslutsfattarna). Men ibland går det faktiskt åt helvete. Att föda är ingen exakt vetenskap. Det finns inga exakta mallar som passar alla. Det bästa vårdpersonalen kan göra utan att personligen undersöka dig, är en ungefärlig bedömning. En ungefärlig bedömning är inte fakta, det är en gissning.

7. Åk till sjukhuset
Borde jag inte ringa först? Nej. Eller visst kan du ringa, men förvänta dig inte ett "tjoho, välkommen hit!". Vi vet alla hur det är ställt med förlossningsvården idag. Inte ens de miljoner politikerna nu tillsatt kommer att innebära en omedelbar förbättring. Det är för lite och försent. Det kommer att ta tid innan vi märker någon förbättring att tala om. Den enda risken du tar om du åker till sjukhuset utan att först ringa, är att du blir avvisad. Om du nästan krystar är det därför bättre att ringa först. Inte annars. Med detta sagt, det är inte den tappra sjukhuspersonalens fel att du tvingas till drastiska åtgärder. De har valt att studera i flera år och uthärdar långa timmar för en usel lön, allt för att de faktiskt vill hjälpa dig och ditt barn. De har bara inte förutsättningar att göra det idag. 

8. Vägra bli hemskickad
Sverige har tyvärr valt att drastiskt minska antalet vårdplatser och sjukhussängar, vilket resulterar i att sjuka får ligga i korridorer och föderskor med värkar skickas hem från förlossningen. Det är som sagt ett resultat av politikers beslut, det är inte ditt fel. Hade någon frågat dig hade du aldrig sagt ja till det. Nu gäller det bara för dig att fokusera på dig och ditt barn. Om du känner dig det minsta orolig för att åka hem, vägra. Vad ska de göra, ringa polisen för att du vill skydda din bebis? Vi kanske måste visa vårt missnöje med rådande vårdsituation genom att helt enkelt vägra.

9. Se till att din bebis är övervakad
När du väl är på plats, se till att din bebis blir övervakad med en CTG-apparat. Den mäter bebisens hjärtslag. Apparaten i sig är ingen garanti för att alla avvikelser kommer att upptäckas (för trots flera larmrapporter missar personalen alarmerande kurvor, alternativt lyckas inte kommunicera det ordentligt till sina kollegor). Men CTG-apparten är ändå en bra indikation. Det allra bästa skyddet för ditt ofödda barn är dock du och din intuition. Om du bara ska komma ihåg en enda sak från denna sajt, så är det lita på din magkänsla.

10. Acceptera inte att behöva gå över tiden 
Det finns ingen anledning för någon att gå över tiden. Inte med de risker det innebär. Visst ska man ha rätt att välja det tillvägagångssättet om man nu vill, men då bör man ha blivit informerad om riskerna. Idag nekas man igångsättning per automatik och bemöts med förlegade attityder om vad som är "en naturlig födsel". Flera forskningsrapporter varnar för riskerna med att låta kvinnor, speciellt äldre och/eller överviktiga föderskor, gå över tiden. Ju närmare det beräknade datumet du kommer, desto högre risk att moderkakan lossnar eller att bebisen bajsar i fostervattnet. I båda fallen riskerar bebisen att dö. Med det sagt, nu ska du fokusera på att allt kommer att gå bra. För det kommer det att göra – du kommer att kräva all den hjälp du behöver och kräva att du får den i tid.

Mina varmaste lyckönskningar,
​Nadja C Rahmings